Hemma i Finland

Nu är vi lyckligt hemma. Vår Sydamerika tid är över, åtminstone för denna gång. Vi har många foton och minnen därifrån som alltid kommer att finnas i oss.

Det var roligt att komma hem till ett sådant här möte!

Våra fäder fotade en suddig bild

Tack  för de böner som betts. Vi har haft en underbar resa. Int ha vi blivit bestulna eller sett något farligt. Vi känner att vi varit beskyddade. Tack Gud för att du gjorde vår resa möjlig!

Ps. nu slutar vi skriva här.. vi ska studera och arbeta, arbeta och studera. Så vi skulle inte ha tid :D men ni kan se skymtar av oss på våra egna bloggar, de vet man inte...

Trevlig höst! Den ser åtminstone vi fram emot :)

100

Vi uppdaterade just vårt 100:e inlägg och vi har varit 100 dagar i Sydamerika - high five till oss!

Snyggaste i stan

När vi just hade kommit till Bolivia läste vi i vår guidebok att man inte ska bry sig i sydamerikanska män som busvisslar efter en på gatan. De skulle busvissla efter sin egen mormor iklädd en sopsäck. Så vi var alltså förvarnade om att männen busvisslar efter kvinnor. Men lite överdrivet har det nog faktiskt varit. När vi reste iväg från Bolivia tänkte vi att det säkert lugnar ner sig i Peru. Det blev ännu mer hysteriskt. Det låter som om vi skulle överdriva, men det är faktiskt riktigt skrattretande. Värst var det nog ändå i dag, av någon konstig anledning. De kände väl på sig att det var vår sista dag i Sydamerika, och ville ge oss ett ordentligt farväl. Om vi inte hälsar på er när vi kommer tillbaka så beror det på att vi har näsan så högt upp i vädret att vi helt enkelt inte ser er.

Vad vi hörde i dag på stan:

- busvisslingar (förstås)

- pussljud

- "hej snygging/ vacker/ vännen/ sexy"

- ni är de vackraste kvinnorna i ... (X stad)

- Oh my God, Oh my God!!

- hej snygging, byri du?

- ska vi gifta oss?

- varifrån är ni? (efter ett svar kommer responsen "finländska kvinnor är mycket vackra!")

I Cochabamba förstod man uppmärksamheten, för där finns nästan inga utlänningar alls, men i de större städerna så tycker man att de borde vara lite mer vana vid turister. Men med tanke på all specialservice, alla blickar och alla kommentarer så är det som om vi var de första utlänningar som någonsin besökt Sydamerika. Så.. det kommer säkert att vara konstigt att komma tillbaka till ett land var man faktiskt smältar in i mängden och inte känner sig som man skulle ha klottat på kläderna eller vara självaste presidenten. 

Ännu har vi 8h på oss att känna oss speciella..

Crazy

Nu är vår resa officiellt över. Endast hemresan kvar.

Vi blev lite oroliga när vi inte hittade vårt flyg någonstans på varken Lima flygfälts hemsida eller Miami flygfälts hemsida. När vi kom till flygfältet och kollade upp saken fick vi veta att allt nog är i sin ordning, så vi ska väl tro det då. Får se sedan när det är dags att checka in..

Nu sitter vi på starbucks och fördriver tiden... Om fem och en halv timme får vi checka in, och om åtta timmar avgår flyget.. vi hinner dricka många kaffekoppar innan dess!

slappdag

Nu sover vi den sista natten på hostel, allra sista natten kommer vi att spendera på flygfältet i Lima. Vår resa är riktigt i slutskedet kan man säga.

Idag har vi haft en lugn dag där vi inte haft några krav alls. Vi har gått runt i köpcenter (det var roligt att se vanliga och snygga kläder!), besökt McDonalds (Mmm), Starbucks, salong för att pyssla om oss, ätit frozen yoghurt, packat (en sista gång) och hängt på hostellet.
Imorgon skall vi fara in till Lima centrum och se vad vi hittar på. Tror nog vi får dagen av oss där också ;)

Lima

Vår sista bussresa är förbi. Nu har vi kommit till Lima, som är vårt sista resmål. Känns underligt att vi snart kommer att vara tillbaka i Finland. Det kommer självklart att vara skönt med egen säng, ett klädskåp och ett privatliv, men just nu skulle vi gärna fortsätta lika länge till. Det finns så mycket att se och så många mänskor att träffa..

Vi bor nu de två sista nätterna på ett hostel i Miraflores, ett område utanför Lima centrum. Ni som har backpackat och bott på olika hostel vet att man möter en hel del olika slags mänskor. Just nu bor vi med några mänskor som är ganska, vi kan säga, unika. En kille spenderade dagen med att fixa falska id:n åt sig. Några andra var höga redan när vi kom hit, och hann dra några linor förrän vi gick ut igen. De är alla väldigt shyssta, så oroliga behöver vi inte vara i alla fall. Men än en gång kan vi konstatera att vi är otroligt lyckliga som får vara kristna.

Två soles åt den som listar ut vad som händer här...

Buggyride & Sandboarding in Huacachina

Huacachina

Vår 17h bussresa gick som smort! Det kändes mer som att sitta i ett lyxflygplan med skinnfåtöljer och egen tv-skärm full med filmer, musik, spel och internet. Nu är vi framme i Huacachina och väntar på att solen ska komma fram. I dag ska vi nog bara ta det lugnt! Så länge vi väntar på vårt rum så lyssnar vi på direktsändning från Bosund. Inte illa! :)

solsken

Sommar och sol i Cusco. Sitter utomhus inomhus, alltså fri till himlen men väggar runtom oss. Chillar i säckstolar och hör på musik. Värre kunde man ha det. Vi njuter. Senare idag ska vi köpa bussbiljetter till Ica, vi drar vidare dit i morgon. Vi ska köpa världens bästa sittplatser eftersom vi sitter 17! timmar i bussen. Record för hela livet. En bussresa till hesa eller vart som helst i Finland är småpotatis efter detta.

Ikväll tar vi farväl av Cusco med salsadans!
(vi måst ju hinna lära oss det före vi kommer hem)

Spännande morgon

I dag steg vi upp 06.30 för att gå på katolsk gudstjänst i Santo Domingo. Mitt i gudstjänsten kommer ca 20 soldater paraderande med gevär. Den förste soldaten bar en röd och vit fana. Ni som har sett "Sound of music" vet scenen när soldaterna stormar klostret för att söka efter familjen Von Trapp. Exakt så kändes det. Vi hade redan utsett vår nödutgång när de börjar skjuta runt sig. Det var dock inte så dramatiskt sist och slutligen. De ställde upp sig på varsin sida i katedralen och stod där tills gudstjänsten var klar.

När vi kom ut ur katedralen stod hundratals soldater uppställda utanför. Man firar tydligen något i Cusco i dag (för ovanlighetens skull här i Sydamerika!). Till och med självaste generalen för Perus försvarsmakt (har ingen aning om han var det.. någon stor mänska var han) var på plats. Så det förklarar säkert instormandet av soldater under vår gudstjänst..

(soldaterna i kyrkan var gröna och såg dubbelt farligare ut.. vågade inte fotografera dem ;) )

Machu Picchu

Började vandringen mot Machu Picchu 05.30

Efter 1726 trappor var vi uppe på Machu Picchu!

The Inka bridge - den fick man "tyvärr" inte gå på...

Underbara landskap

Machu Picchu, the town

Ollantaytambo

Pariwana hostel

Vi har världens bästa hostel i hela världen. I går duschade vi i varmt vatten med ordentligt tryck för första gången på tre månader! Ni kan tänka er att vi njöt! Hostellet är stort, personligt, varmt och riktigt mysigt. Sängarna var de bekvämaste på länge. Hostellet får helt klart fem lamor av fem!

Cusco

Uppdatering från Cusco - jordens navel under inkatiden.

I går hade vi en riktigt skön dag. 

Vi kom till Cusco klockan fyra på morgonen och spenderade morgonen med att planera resten av vår resa. 

På eftermiddagen besökte vi Santo Domingo, en enorm katedral mitt i centrum.

Efter det besökte vi Qorikancha som är ett gammalt inkatempel.

Det började regna senare mot kvällen så då passade vi på att gå på massage och ansiktsbehandling.

Santo Domingo

I stjärntemplet - flicktemplet. Stjärnan är solens dotter.

Vår guide i soltemplet

SnyggAdina 

SnyggIda

Uros och Taquile (lake Titicaca)

Uros floating islands

Uros är flytande öar gjorda av vass. 

På dem bor förvånansvärt många familjer som livnär sig på turism.

En kvinna som säljer hantverk med symbolik från Anderna (ursprungsbefolkningens kultur)

Uriska kvinnor i sina traditionella kläder

Färdmedel

Vasshus

Taquile natural island

Ön Taquile är en mycket konservativ ö lite längre ut på sjön Titicaca. 

Här bor det några tusentals människor som livnär sig på fiske, agrikultur och turism.

Mottot på ön är "i dag arbetar jag för dig för i morgon arbetar du för mig, utan lön".

På Taquile har mannen och kvinnan väldigt tydliga och strikta roller.

Männen måste kunna sticka för att anses vara värdig en fru. 

För att kunna gifta sig med en kvinna, hämtar mannen en egenhändigt stickad mössa till kvinnans pappa.

Pappan granskar mannens duglighet som man genom att fylla mössan med vatten.

I fall vattnet läcker ur mössan väldigt snabbt, är mannen tvungen att sticka en ny och kan försöka på nytt efter sex månader.

Männen stickar hela livet - det är en sak som inte hör till kvinnorna.

Kvinnorna i sin tur väver.

Männen och kvinnorna bär väldigt traditionella kläder. 

På männens hattar kan man se om de är gifta eller singlar.

Runt midjan bär de två slags bälten - ett med sin frus hår invävt (kan liknas vid en vigselring) och ett annat som representerar kalenderåret - sett ur just den personens synvinkel.

En ung man som stickar en mössa. Den han har på sig är en gift mans mössa. Singlarnas mössa är till största delen vit.

Några män på huvudtorget 

Männen i de svarta hattarna hör till "rådet" i Taquile.
Här ser man också lite av den traditionella klädseln hos kvinnorna.

Vackra Taquile 

Porten i bakgrunden är från Inkatiden. "Hyllorna" som finns runtom hela ön är odlingsbänkar. Vissa är gjorda före inkatiden, de andra är gjorda av inkas.

Puno

Uppdatering från Puno, Peru.

Efter La Paz tog vi bussen till Copacabana, och båt över till Isla del Sol (mer som Isla del Lluvia). Det störtregnade och var iskallt. Vi stånkade upp för den långa stentrappan som ledde upp till byn. Där lämnade vi våra saker på ett hostel och sökte upp en restaurang. Efter middagen låg vi resten av kvällen under alla täcken och filtar vi kunde hitta. Det blev faktiskt riktigt mysigt till slut, men synd bara att det enda vi såg av Isla del Sol var en restaurang och vårt hostel. Ön verkade vara riktigt sevärd och mysig i fint väder! 

I morse packade vi ihop våra saker och tog båten tillbaka till Copacabana. Det stormade ganska ordentligt, men regnade i alla fall inte längre. Vi kände oss nästan som hemma där ute på sjön. Från Copacabana tog vi bussen över till Peru. Nu sitter vi som bäst i Puno och har just ätit middag tillsammans med andra glada backpackers. I morgon ska vi på en dagstur till några ö:ar utanför Puno. Puno ligger på andra sidan lake Titicaca, så vi kommer att vara på samma sjö som i går, men på den peruanska sidan. Efter vår dagstur tar vi nattbussen till Cusco.

That´s all for now. Mer uppdatering i Cusco!

Isla del Sol

Isla del Sol

Copacabana

The peruvian border