Cristo de la Concordia

Cristo de la Concordia är den största Jesus statyn i världen (40,5 m) och står på ett berg i Cochabamba.

Man kan ta sig upp dit med gondoler eller genom att trappa upp för 2 000 trappsteg.

Vi valde att gå.

Det var by far det tyngsta vi har gjort på länge!

Väl uppe var det en fantastisk utsikt över Cochabamba.

Efter Christo de la Concordia åt vi middag på Dumbo.

En väldigt lycklig Ida över den första salladen på länge - för det mesta äter vi ris med makaroner och potatis

Till efterrätt: Dumbos berömda glass!!

christo de la concordia

Jueves

Fredag och lördag är våra lediga dagar vilket betyder... heelg! 

Den här veckan har gått väldigt snabbt. Det betyder väl att vi börjar bli lite mer vana vid att vara här.

Man märker att saker och ting börjar flyta på lite bättre.

Vi har lärt oss alla flickornas namn. Vi plågas inte av höjden längre. Vi känner oss inte lika borta i trafiken (det kommer absolut ett inlägg om den bolivianska trafiken i något skede!!). Vi har lärt oss lite mer spanska och kan kommunicera det nödvändiga. Vi har till och med börjat hålla oss vakna lite längre på kvällarna. Första veckan sov vi åtminstone tio timmar per natt och var ändå trötta. 

Det känns skönt att man börjar märka av rutiner.

Vad har vi alltså gjort den här veckan? Vi har lagat plättar, friserat flickor, hjälpt till med läxläsning, spelat basket, tvättat fönster, lärt ut fyra mål, tröstat, skrattat och lekt.

Det känns så skönt att börja vara mer bekväm vid att vara här.

Hittills har det varit ganska tungt, eftersom det har varit mycket nytt och vi inte har vetat vad som förväntas av oss. 

Det har varit svårt att veta hur mycket initiativ vi kan ta utan att ta någon annans arbetsuppgift och vi har gått omkring och känt oss ganska onödiga.

Nu börjar vi känna till rutinerna och man märker vad man kan hjälpa till med. 

Flickorna är mer och mer öppna med oss, och vi börjar lära känna deras personligheter.

De är väldigt underbara.

Det kommer alldeles säkert att bli en fantastisk sommar.

I det där lilla huset bakom trädet bor vi nu.
Lyxigt värre med egen bostad.

Flytt+teater

Idag har vi flyttat till volontärbostaden här på samma gård. Så dagens program har förutom spanska bestått av städning och så har vi förstås umgåtts med barnen.

Ikväll var vi på teater. En av flickorna härifrån var med. Det var dansgrupper från olika skolor som uppträdde, sammanlagt 20 st. De var otroligt duktiga! Alltså, dansskola=professionella. ända från fyraåringar till 30-åringar.

Nu ska vi då sova första natten i vår egen nya lya. Som tidigare sagt, med mycket kläder på eftersom de inte har värme i husen.

påpälsade

Chapare

Tidigt på fredag morgon tog vi bussen till Chapare. Det var skönt att komma ner till 600 m höjd =värme!

Chapare ligger ca 160 km från Cochabamba och det tog 4h att köra dit med buss. Det var höga berg och djupa dalar kan man säga.. 

Svårt att fånga landskapet på bild genom bilrutan - men det var helt utan dess like.

Chapare ligger ganska mitt emellan Cochabamba och Santa Cruz som är en stor och välbesökt stad. Därför är det mycket trafik på vägen (singularis! det finns tydligen inte många vägar att välja mellan när man ska ta sig någonstans i Bolivia). De flesta bilar är långtradare (volvo ;)) och de kör ungefär 20 km/h uppför bergen.. man börjar förstå varför 160 km kan ta 4h. Däremellan kör alla som dårar och tar oerhörda risker. Gud har nog säkert hälften av sina skyddsänglar på vägarna i Bolivia. 

Chapare

På fredagen besökte vi frälsningsarméns dagcenter för barn och deras lägergård. Efter det hälsade vi på en flicka som förut har bott på Corazón grande. Av henne fick vi färska mandariner från deras egna mandarinträd - mums.

Vi sov på ett fint hotell i Villa Tunari (15e/natt - dyrt i Bolivia!). Vi var de enda personerna som bodde på hela hotellet.. kändes skumt. 

På lördagen besökte vi Parque Carasco som är en stor nationalpark. Vi gick omkring i djungellandskap i ca två timmar och fick se fladdermöss och träd. Vi var endast i en liten del i utkanten av parken, var det inte finns många vilda djur. I parken bor det tigrar, pumor, björnar, rävar samt tio indianfamiljer.. de har det säkert mysigt.

Helgen var verkligen en upplevelse. Väldigt avkopplande. Väldigt behövlig. Allt gick helt bra fastän vi kände oss småsjuka hela resan. Imodium och koltabletter for the win!

¡Qué pretencioso!

Förvirrade samtal ja..

vi kom just hem med truffy från spanskan.

C: chaufför

V: vi

C: varifrån är ni? (det här sägs i fem minuter på olika sätt tills vi förstår vad han frågar)

V: vi är från Finland

C: Aah, från Finland. Kvinnorna från Finland är mycket vackra!

V: Jaa, jaa! Mycket vacker!!

C: ???

Det tog en stund för oss att förstå att han sa att finländska kvinnor är vackra och inte att Finland är vackert..

El dia de maéstros samt ynkliga sjuklingar

Lucy

I förmiddags hade Jesús Maestro skolan fest för att fira lärarnas dag. 

Eleverna uppträdde med olika bolivianska folkdanser och sketcher.

Det var riktigt intressant att se dem dansa - man blir väldigt påmind om hur annorlunda deras kultur är från vår finländska.

Adina lämnade hemma från festen, hon mådde dåligt redan från morgon.

Efter festen stupade även jag i säng.

Det skulle väl vara konstigt att vi inte alls skulle bli sjuka, när vi ändå befinner oss på andra sidan jorden med helt andra baciller.

Vi hoppas att vi är på benen i morgon, eftersom vi ska till Villa Tunari.

Villa Tunari ligger i ett tropiskt område ca fyra timmar från Cochabamba.

Vi ska få uppleva regnskog! Yay.

Hälsningar från två sjuklingar:

Miércoles

Hola amigos!

Som ni kanske visste så ligger Cochabamba på 2600 meters höjd över havet. 

Cochabamba ligger också i en dal och är omgiven av berg på alla sidor.

Det här gör att det är otroligt kallt när solen inte är framme!

Just nu är det vinter i Bolivia, och på natten kan det bli minusgrader.

Husen är inte alls förberedda på kyla, så vi får sova med långkalsonger och fleece.

På morgonen när vi går iväg för att läsa spanska får vi klä på oss alla kläder vi har.

När vår spanska lektion är klar har solen kommit fram, och det blir dags att dra av sig allt igen.

Vädret är minsann konstigt här!

Att Cochabamba ligger på 2600 meters höjd märks inte endast på temperaturen, utan också på vår andningsförmåga.

Allt är plötsligt mycket tungt. Det är tungt att gå och prata på samma gång.

Till spanska

Från spanska

I dag hade vi besök på barnhemmet. 

Det kom några kockar från ett matinstitut för att leka och umgås med barnen.

Det var feststämning hela eftermiddagen med musik, lekar och massor av god mat.

Barnen uppskattade det verkligen.

-----

Det här är en vanlig syn på gatan. Det är inte alls ovanligt att ha med sitt barn när de säljer.

kossan hälsade godmorgon åt oss utanför vårt hus. den var lös - muu
här är nog ofta som att vara på safari

I morgon är det helgdag i Bolivia - El dia de maestro (lärarnas dag).

Vissa av barnen är lediga från skolan, medan de andra barnens skola firar dagen med en fest.

Två av barnen ska uppträda med dans på festen, så det är förmiddagens program för oss.

Det var dagens uppdatering från vår sida. 

Hoppas allt är bra med er!

glädjenyheter

Första spanska lektionen avklarad! Märker att man lär sig mer varje dag, men nog har vi mycket att lära oss ännu. Det blir lättare att förstå barnen mer för varje dag nu också då man lär känna deras sätt.

Vi tar privatlektioner två timmar varje dag den här veckan och framöver kanske 4 dagar i veckan. 

Idag har vi övat mera spanska med barnen, de är så villiga att lära oss alla möjliga ord. 

Helt enkelt är det inte kanske att läsa ute i solen… ☺

Över till glädjenyheter..
Vi har glädjen att meddela att ni har fått ta emot stipendium!!! Nu kan vi fortsätta läsa spanska, köpa alpacka kläder och vandra machu picchu utan att vara rädd för att gå i konkurs!

Ida hade just sin första konversation på spanska. Hon ringde efter en taxi helt utan problem. Vi skall fara och äta tillsammans med Siw och några norskor. Ska bli skönt att prata svenska.

Buenas noches!

Corazón Grande

Hola! 

Vi är äntligen framme i Cochabamba!

Staden Cochabamba ligger i en dal och är helt omringad av berg. 

Ni kan tro att vi har en vacker utsikt från morgon till kväll!

Vi bor i en by, Tiquipaya, som ligger strax utanför Cochabamba.

Det tar ca 45 min med truffy in till centrum. 

Truffy är en slags taxi som fungerar som buss. Varje truffy linje har sin egen rutt, och det kostar ca 2 bolivianos att ta sig in till centrum - alltså ca 20 cent.

Här bor vi!

Corazón Grande - det stora hjärtat

 I dag, söndag, har vi varit till den evangeliska kyrkan vart alla barnen går.

Vi kände oss hemma. Där kommer vi att trivas!

 De flesta bilar i Bolivia går på naturgas, och enligt lag måste man stiga ur bilen när man tankar - risk för explosion. 

Man kan undra hur tryggt det är att stå lutad upp mot bilen ifall den exploderar..

En annan sak man kan fundera på är hur lagligt det är att vara ca 25 st i en 14 pers bil?

Något som vi ganska snabbt har upptäckt är att Bolivia inte är ett land som följer lagen till den sista paragrafen.. Har man lite bolivianos så slipper man undan med det mesta. 

Efter kyrkan hade vi pyssel. Här gjorde vi smycken som ska säljas till Finland

Två bilder som beskriver Bolivia ganska bra. Fattigt, naturskönt och egendomligt.